Attans! Attans! Attans! Det var verkligen nära att vi vann. Men tyvärr så skjuter nära ingen hare (om ni fattar?). Kändes mindre bra att bli utbuad av en hel pub då de insåg att jag var svensk, och tydligen den enda svensken på denna pub typiskt nog. Annars kryllar det ju av svennar över hela den här staden. Men just då Sverige förlorar mot England i fotboll så blir jag lämnad i sticket av mina fellow countrymen. Jaja, det kunde ju ha går värre än 2-3. Eller? Äntligen fick de sin vinst mot Svea. Tog bara sisådär 44 år men... Haha jaaaaaaa jag är bitter. Men bara för att jag nu inte kan reta Josh och "rub it in his face" som det så fint heter. Istället är det jag som får ta emot slagen (inte bokstavligt dårå). Det hade jag ju inte räknat med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar