Vad hände med Björn?

Ramlade över denna video som gjorde min dag. Björn Gustafsson spelar en World of Warcraft-kille och han gör det så SJUKT bra. Eller vad vet jag egentligen? Har ju egentligen ingen aning om hur en person som spelar WOW skulle bete sig, men Björns tolkning är riktigt rolig i varje fall.

If I wrote it in your letter then it don't mean shit. I am a liar.

För mig är det ett mysterium varför Joshua James inte hörs mer än han gör. Varenda låt är på min topp tio-lista.

"If it comes down to making a choice between sitting in the park and eating ice cream, or sitting in a dark room and brooding over the people that screwed me over, I'm gonna have the ice cream."

Om ni inte har sett senaste avsnittet av Skavlan på SVT så föreslår jag att ni gör det. Fem mycket inspirerande gäster på helt olika sätt. Håkan Hellström bland annat (som får hela studion att skratta åt hans roliga uttal av ordet "cookbook"), men den mest intressanta gästen var nog den sista, som hade suttit oskyldigt fängslad i 18 år. Det jag blev fascinerad av var  avsaknaden av bitterhet  mot att ha förlorat 18 år av sitt liv, eller oviljan till att hämnas på det personer som behandlat honom så orättvist. Det är väl, om något, ett väldigt tydligt exempel på ett starkt psyke.

Se avsnittet här!

Blacking in and out in a strange flat in east London. Somebody I don't really know just gave me something to help settle me down and stop me from always thinking about you.

Jag vet att det har blivit lite väl mycket musik i form av Youtube-videor på sistone, men tyvärr händer det inte så mycket som skulle intressera någon av er eftersom jag sitter med huvudet begravd i mind-maps och vetenskapliga artiklar. Spotify är min enda vän just nu, därav all musik. Här kommer en till som jag upptäckte idag. Gillar texten och den brittiska accenten. Kolla in Frank Turner om ni gillar't!

Sweet disposition

Så här kände jag mig onsdags då jag äntligen (efter sisådär femhundra utskrifter som innehöll oupptäckta fel) hade lämnat in min avhandling. Viktlös eller vad man nu ska kalla det:

Det tog tyvärr inte särskilt lång tid innan gravitationskraften drog ner mig på jorden igen då jag nu måste slå mig igenom en månad av intensiv pluggning inför alla 6 tentor som infaller i maj. Försöker dock göra roliga saker emellanåt och tänka på att det är (förhoppningsvis) sista gången (på länge) som jag kommer känna av tentastress. Bara att njuta av det så länge jag kan då antar jag?!

Men i slutet av maj hoppas jag att jag känner såhär istället: