Spenderade större delen av dagen med att stötta Jennifer när hon gjorde sin tatuering. Det gjorde tydligen väldigt ont och det kan man se på en av bilderna. Men slutresultatet kommer bli skitsnyggt och det börjar redan nu se häftigt ut. Som vanligt glömde jag kameran och fick ta bilder med mobilen så kvalitén får ni ha överseende med.
Hon försöker se glad och lugn ut men innerst inne skriker hon på hjälp.
Fick fick vänta i över en timme så jag blev uttråkad och tog några kort på den fina inredningen.
Och Hamlet, han hade donerat dödskallen.
Jag hann nästan läsa ut den tjocka bibeln så jag vet inte hur den slutade. Men säg inget!
Det var som hos tandläkaren - man får en sak när man varit duktigt och klarat av besöket utan skrika. Det ser inte ut som någon varit duktig.
Ska Jennifer bli den första? Hon döljer smärtan med ett skratt.
Här tattas det.
Så här ser det ut på papperet.
Så här ser det ut i verkligheten.
Jag fick mig några smällar när jag försökte lätta upp stämningen. Hon gillade tydligen inte mitt tionde "Slappna av...".
DETTA är ett äkta stone face. Ni får gissa vad hon tänker. Jag gissar på "Kan man ångra sig nu?" eller så sjunger hon Lena Philipssons "Det gör ont".
Tatueraren Brent i djup koncentration.
(Som sagt dålig kvalla) Detta är inte slutresultatet utan det ska till lite färg och skuggningar om tre veckor. Ser fram emot det slutgiltiga resultatet.