Stop this train... I can't take the speed it's moving in.

I måndags fyllde jag hela tjugofem år och det kom som en stor chock! Nej, inte särskilt chockande för jag hade redan presenterat mig som tjugofemåring (om någon frågade om min ålder alltså) vid flera tillfällen, omedvetet. Vet inte riktigt vad man ska känna. Antar att det inte finns någon slags ram för hur en tjugofemåring ska känna, tänka eller göra, det enda jag vet är att jag är klar med utbildningen och att en resa väntar om några veckor. Sedan hoppas jag att jag får jobb någonstans på denna jord. Det hade nog inte spelat någon roll vilken ålder jag varit nu, jag hade nog stött på denna milstolpe förr eller senare. Nu låter det som att jag har åldersnoja men det tror jag väl inte att det är. Tror det mest är en spänd förväntan på vad som ska ske efter sommaren.

Anyhooo... födelsedagen tillbringades i ett grönt gräs i en park i ett solsken med picknick, drinkar på båtpuben som heter "The Wibbly Wobbly" och senare på kvällen i en Vietnamesisk restaurang ätandes av god mat. Väldigt trevlig dag alltså. Hade till och med köpt en hembakad prinsesstårta från Scandinavian Kitchen som fortfarande finns kvar i kylen. Den var sjukt stor så den räcker någon dag till. Men det är ju alltid trevligt med tårta. Som en förlängd födelsedag.