"A bunch of young offenders develop superpowers, and not one of us thinks of using them to commit crimes? Shame on us!"

Tur man har en mor som kan påminna en om att man inte bloggat på ett tag, så man får tummen ur och uppdaterar. Sen det senaste inlägget har jag hunnit jobba ganska mycket i två veckor. I måndags hade jag  mitt sista schemalagda arbetspass så nu är jag ledig fram tills jag åker tillbaka till London (om jag inte får någon annans arbetspass innan dess).

Igår hade Ida inflyttningsfest och till helgen blir det fest hos Lotta i Skellefteå. Ska bli kul att se hur hon bor samt träffa mina kära vänner innan jag åker.

För ett år sedan då jag bodde i London följde jag serien "The Misfits" som, tråkigt nog, inte synts till i svensk TV ännu. Jag hann dock bara se första säsongen i England och det slutade med en rejäl cliffhanger så det var jobbigt att inte kunna se andra säsongen direkt. Men tiden gick och jag glömde bort  den underbara serien (som jag skulle beskriva som en blandning mellan Skins och Heroes), men idag streamade jag hela den andra säsongen och det är lika bra som förut. Nathan, en av karaktärerna, är underhållningen själv med sina kaxiga one-liners och man kan inte annat än tycka om hela gänget även fast de egentligen är ena riktiga skitungar som ofta står på fel sida av lagen.

Alisha: He just got shot in the face and you're insulting him?
Nathan: He made an obscene gesture. I don't care if he's dead. There's no excuse for rudeness.