onsdag 26 juni 2013

Day 2 in NYC

On Sunday we took a long walk. And I mean LONG! The concierge at the hotel told us later that we had walked around 10 miles. Our feet and legs were aching and still are, but we've had no problems falling asleep the last couple of nights.

Since we walked around most of south Manhattan we also got to see a lot of things that you should see if you go to New York. We walked down from our hotel on the south east side of Central Park down the big street called Broadway all the way down to Wall street and Ground Zero. On the way we saw Times Square, the Iron Building, Empire State Building, and Union square. We also walked along the west side by the water which was really refreshing.

It was free to see ground zero but we still had to go through three ticket checks and one security check. A bit excessive I thought for something that is free to see. The actual site was pretty incredible though and you can even see some of the basement stairs from one of the towers that they are protecting with a glass cage.

On Wall Street we could see the site from the latest batman movie when they were robbing the stock exchange. There were also a small group of singers who wanted us to believe in Jesus Christ. I tried hard not to burst into flames. 

I will upload more pictures as soon as we have bought a lap top. Stay tuned folks! 










måndag 24 juni 2013

Day 1 in NYC

After a bit of a rocky landing at JFK and a shaky walk through customs we got a very convenient shuttle bus straight to the hotel door. It is quite cheap and you share it with other people that are going to different hotels relatively close to each other. In this way you get to see some parts of New York by car and it didn't take as long as I expected. Highly recommend this hassle free way of getting to your hotel if you have 20 dollars to spare (that is tip included). The ride was however a bit crazy since the driver didn't hesitate to go as fast as he could wherever he could. 

We are staying at a hotel called Hudson which is located on west 58th street, south west of Central Park. When we arrived there was a big party in an outside garden where chefs, with apparently big names, held a BBQ. It was however very expensive to join this party so we went out to get a bite to eat instead.  The receptionist recommended the roof top bar in the hotel that we will definitely check out later. On our way to the room we stood in a crowded elevator with people who where dressed to party, so we felt a little out of place. On one of the floors there was an audition for "El factor" which is Mexican "X factor" and one of the judges came in the elevator. One girl asked if he was famous and he said he wasn't famous here but in his country. He was the Simon Cowell of Mexico. 

We walked around in Central Park for a while where there was a lot of people. Everywhere. The park is filled with people walking their dogs, running, and playing. Hyde park never gets this busy. Central Park seems to have a great amount of activities and facilities for people to use which is lacking in Hyde park. We stopped to watch a baseball game for a while, climbed some rocks, and looked at a castle. We didn't see the Alice in wonderland statue this time but I will definitely see it before we leave the city.

After our little stroll we walked to Broadway where we found a Thai restaurant next to three sushi bars (sushi bars seem to be as frequent as pizza places in this area). I had a very nice but spicy chicken dish and Josh a seafood platter. When we were about to leave the waitress came running back with our money saying we didn't tip enough!!! We had put down 10% in tip but she said it is customary to give 15%. This is one of the negatives with USA that you HAVE to tip a certain amount. And you have to tip everyone who lifts a finger for you. There are tip jars everywhere you go. But for her to come back and say you didn't give me enough tip?! I wanted to say that we give as much as we want to tip unless its included in the bill. It's ridiculous that you have to pay for service that you didn't get. And she definitely did not give us service worth 5 dollars. And doesn't she get paid by the restaurant for serving people food? Or what are those money for? Oh well. This country is cheap, but since you have to tip almost everyone i would say it amounts to UK prices when going out for food. 

After the meal we went back to the hotel to sleep off the time difference. It was 3 am in London. 






lördag 22 juni 2013

Instagram

Now we're waiting for our flight to JFK in Heathrow airport. Gonna be a looooong flight. But it's also gonna be worth it. Don't let me down New York!

I will be updating Instagram more often than the blog, so If you have got Instagram follow the trip on karinjonse. 


fredag 21 juni 2013

torsdag 20 juni 2013

2 days left!!!

Bara två dagar kvar och jag sitter på ett plan över Atlanten. Igår flyttade vi ut alla våra saker ur lägenheten och det var sjukt jobbigt att bära ner för trappor och in i van. Men det gick rätt så snabbt ändå trots allt skräp som man samlat på sig under åren som vi bott här. Nu är det bara lite skräp och massa damm kvar här hemma som ska tas bort idag och imorgon. Kan säga att lägenheten behöver en rejäl genomstädning. Känns skönt att både TVn och datorn är långt borta i förrådet med resten av våra saker så vi slipper distraktioner och måste städa. Men lite abstinens har jag också.

Idag har jag även hämtat mina nya glasögon och solglasögon hos optikern och är väldigt nöjd. Måste ju kunna se allting klart och tydligt när jag ändå gör mitt livs resa. Det hade blivit jobbigt att kisa i tre månader ;) 

Här ser ni hur jag kommer att se ut med de nya solglasögonen framför Hollywoodskylten. Så sjukt läcker alltså! Måste nog akta mig för papparazzis.

tisdag 11 juni 2013

"If all the watches were truly accurate the only thing they would ever say is: Now.”

För någon månad sen postade jag ett avsnitt från Skavlan där bland annat Håkan Hellström var gäst. Det var dock den sista gästen som tilltalade mig mest och som triggade ett intresse. Det var Damien Echols som hade suttit fängslad i 18 år för mord på tre små pojkar som han inte har begått. Han var dömd till döden och utan all den hjälp som han till slut fick från utsidan av fängelsets portar hade han garanterat suttit där än idag, långt borta från någons medvetande. Hela fyra dokumentärer har gjorts om fallet, som är känt under namnet "West Memphis 3" i USA, och det var den första filmen "Paradise Lost" (finns på youtube) som fick dess publik, däribland kändisar som Johnny Depp, Eddie Vedder och Peter Jackson, att vilja skipa rättvisa. Dokumentärerna visar ett korrupt rättssystem där poliser, advokater och domare inte tvekar en sekund från att döma tre oskyldiga tonårspojkar till livstidsfängelse och döden för att rädda deras egna karriärer. Utan bevis. Ett mord som blev falskt rubricerat som satanistiskt ledde till att Damien och hans två vänner blev "the prime suspects" på grund av att de klädde sig i svart och lyssnade på Metallica. Offer för stereotypiska fördomar i ett djupt kristet fundamentalistiskt samhälle. En modern häxjakt.

Det som var mest intressant var att Damien hade tagit sig ut på andra sidan som en ännu bättre människa så jag kände att jag bara måste läsa hans bok "Life after death" som kom ut förra året. Där får man läsa om hans uppväxt i en trailer park i West Memphis, Arkansas, samt om hans tid på "Death row". Det är inte bara historian utan även språket som trollbinder och visar på en otroligt duktigt författare. En riktigt "page turner" även om man ofta vill skrika rakt ut av ilska på grund av orättvisan som visar sig flera gånger under författarens liv. En annan sak som gör att man vill skrika rakt ut är att dessa tre fortfarande inte fått ett erkännande av staten, för att de inte ska kunna stämma dem på det skadestånd som de så väl förtjänar efter 18 års frihetsberövande. Läs boken och se dokumentärerna!






lördag 1 juni 2013

"Det händer aldrig på vintern"

Angående upploppen i Husby och andra Stockholmsförorter så pratade Soran Ismail i Nyhetsmorgon om situationen och hade många kloka och genomtänkta poänger. En sak som han nämnde, och något som jag kan störa mig väldigt mycket på själv, är att poliser alltid ses som en grupp och inte som individer. Jag tror inte det finns en yrkesgrupp som generaliseras och grupperas så mycket som poliser. Om en läkare gör ett fel är det ingen som skyller på ALLA läkare, utan bara på den läkaren som gjort fel. När det kommer till poliser så blir de alltid generaliserade från en minoritet som gör ett dåligt jobb.

En annan sak som jag stör mig på är att i den här debatten är att man pratar om att "vissa (som bränner bilar och kastar sten) är bara kriminella". Vad betyder det egentligen? Ingen föds ju kriminell och det är inte ett personlighetsdrag som att man är introvert eller extrovert, så att beskriva dessa barn och ungdomar som kriminella blir helt fel. Man utgår då ifrån att deras handlingar inte har någon som helst yttre orsak bakom och att det är något i deras person, något statiskt, som styr dem. Jag tycker att man borde fråga vad som ligger bakom deras handlingar istället för att anta att det bara är "mindless" vandalism. Det finns alltid en eller flera orsaker bakom. Dessa orsaker kan vara uppfostran, vänskapskrets, grupptryck, områdets utseende/skick, ekonomiska och materiella olikheter, samhällets struktur, politik, ignorerande politiker, rasism, utanförskap, social jämförelse etc. Oftast är det en blandning av några av dessa. Vi måste komma ihåg att ingenting "bara händer", utan det finns alltid något som influerar. Ingen är kriminella utan orsak, det mesta är socialt konstruerat.  

I alla fall så kan ni se Soran här i klippet:

Soran%20Ismail%20om%20upploppen%20i%20Husby